Poesia kaiera
Poesia kaiera
Anne Hebert
itzulpena: Aiora Jaka Irizar
2024, poesia
64 orrialde
978-84-19570-19-2
Anne Hebert
1916-2000
 
 

 

Inbentarioa

 

Gela arras argi

Eta huts batean

Bere bihotza ireki diogu

Erruki osoz:

 

Fruitu lehertua

Ebaki berria

Sorbatz bizi eta zizelkatua

Suizidentzako aizto fina.

 

Odolak (ez du inor harritu)

Diz-diz dagi

Tantaz tanta

(Belzten denerako

Urruti egongo gara

Eta ongi estalpetuta).

 

Bi eskuak murgilduz

Dena hartu dugu

Dena atera:

 

Liburuak trapuak zigarretak

Kristalezko lepokoak

Nahas-mahas ederra

Ohe egin gabea

Eta zu, adats abandonatua.

 

Bozkario deserrituak

Etsipen zulatuak

Altxor lotsagaberik ez

Kustodian

 

Misterioari egina genion

Urrezko erlikia-kutxa

Hor datza arpilaturik

Desertu zabal.

 

Mahai hankagabe batean

Haren aurpegi higatua

Segituan jaurtia.

 

Inventaire

Dans un réduit / Très clair et nu / On a ouvert son cœur / En toute pitié: // Fruit crevé / Fraîche entaille / Lame vive et ciselée / Fin couteau pour suicides. // Le sang (qui n’étonne personne) / Rutile / Goutte à goutte / (Quand il brunira / Nous serons loin / Et bien à couvert.) // Des deux mains plongées / Nous avons tout saisi / Tout sorti: // Livres chiffons cigarettes / Colliers de verre / Beau désordre / Lit défait / Et vous chevelure abandonnée. // Joies bannies / Désespoirs troués / Nul insolent trésor / En ostensoir // La châsse d’or / Que nous avions faite au mystère / Se dresse pillée / Spacieux désert. // Sur une table sans pieds / Son propre visage rongé / Qu’on a aussitôt jeté.